Viktigt

Översättning är en gemenskapsinsats du kan gå med i. Den här sidan är för närvarande översatt till 100.00%.

9. Kartproduktion

gentleLogo

Mål:

Förståelse för kartproduktion för rumsliga data

Nyckelord:

Kartproduktion, kartlayout, skalstreck, norrpil, teckenförklaring, kartkropp, kartenhet

9.1. Översikt

Kartproduktion är processen att arrangera kartelement på ett pappersark på ett sätt som gör att en genomsnittlig person, även utan många ord, kan förstå vad det handlar om. Kartor produceras vanligtvis för presentationer och rapporter där publiken eller läsaren är en politiker, medborgare eller en elev utan professionell bakgrund inom GIS. Därför måste en karta vara effektiv när det gäller att kommunicera rumslig information. Vanliga element i en karta är titel, kartkropp, teckenförklaring, norrpil, skalstreck, bekräftelse och kartkant (se Fig. 9.41).

../../_images/map_elements.png

Fig. 9.41 Vanliga kartelement (markerade med rött) är titel, kartkropp, teckenförklaring, norrpil, skalstreck, bekräftelse och kartkant.

Andra element som kan läggas till är t.ex. en graticule eller namn på kartprojektionen (CRS). Tillsammans hjälper dessa element kartläsaren att tolka den information som visas på kartan. Kartkroppen är naturligtvis den viktigaste delen av kartan eftersom den innehåller kartinformationen. De andra delarna stödjer kommunikationsprocessen och hjälper kartläsaren att orientera sig och förstå kartans ämne. Titeln beskriver t.ex. ämnet och teckenförklaringen relaterar kartsymbolerna till de kartlagda uppgifterna.

9.2. Titel i detalj

Kartans titel är mycket viktig eftersom det oftast är det första en läsare tittar på på en karta. Den kan jämföras med en titel i en tidning. Den ska vara kort men ge läsaren en första uppfattning om vad kartan handlar om.

9.3. Karta Gräns i detalj

Kartgränsen är en linje som exakt definierar kanterna på det område som visas på kartan. När du skriver ut en karta med en graticule (som vi beskriver längre ner) hittar du ofta koordinatinformationen för graticule-linjerna längs gränslinjerna, som du kan se i Fig. 9.42.

9.4. Kartförklaring i detalj

En karta är en förenklad representation av den verkliga världen och kartsymboler används för att representera verkliga objekt. Utan symboler skulle vi inte förstå kartor. För att säkerställa att en person kan läsa en karta på rätt sätt används en kartlegende som ger en nyckel till alla symboler som används på kartan. Det är som ett lexikon som gör det möjligt att förstå innebörden av det som kartan visar. En kartförklaring visas vanligtvis som en liten ruta i ett hörn av kartan. Den innehåller ikoner som var och en representerar en viss typ av objekt. En hus-ikon visar t.ex. hur du identifierar hus på kartan (se Fig. 9.42).

../../_images/map_legend.png

Fig. 9.42 Två kartor från samma område, båda med en vattensamling i bakgrunden men med olika teman, kartsymboler och färger i teckenförklaringen.

Du kan också använda olika symboler och ikoner i din legend för att visa olika teman. I Fig. 9.42 kan du se en karta med en sjö i ljusblått överlagrad med konturlinjer och punkthöjder för att visa information om terrängen i det området. På höger sida ser du samma område med sjön i bakgrunden, men den här kartan är utformad för att visa turister var husen ligger som de kan hyra under semestern. Här används ljusare färger, en husikon och mer beskrivande och inbjudande ord i teckenförklaringen.

9.5. Nordpilen i detalj

En norrpil (ibland även kallad kompassros) är en figur som visar huvudriktningarna Nord, Syd, Öst och Väst. På en karta används den för att ange riktningen mot norr.

I GIS innebär det till exempel att ett hus som ligger norr om en sjö kan hittas ovanpå sjön på en karta. Vägen i öster kommer då att ligga till höger om vattenmassan på kartan, en flod i söder kommer att ligga under vattenmassan och om du söker efter en tågstation väster om sjön kommer du att hitta den på vänster sida på kartan.

9.6. Skala i detalj

Skalan på en karta är värdet på en enda enhet av avstånd på kartan, som representerar avstånd i den verkliga världen. Värdena visas i kartans enheter (meter, fot eller grader). Skalan kan uttryckas på flera sätt, t.ex. med ord, som ett förhållande eller som en grafisk skalstapel (se Fig. 9.43).

Att uttrycka en skala i ord är en vanligt förekommande metod och har fördelen att den är lätt att förstå för de flesta kartanvändare. Du kan se ett exempel på en ordbaserad skala i en Fig. 9.43 (a). Ett annat alternativ är metoden representative fraction (RF), där både kartavståndet och markavståndet i den verkliga världen anges i samma kartenheter, som ett förhållande. Ett RF-värde på 1:25 000 innebär t.ex. att varje avstånd på kartan är 1/25 000 del av det verkliga avståndet på marken (se Fig. 9.43 (b)). Värdet 25.000 i förhållandet kallas skalans nämnare. Mer erfarna användare föredrar ofta metoden med representativa fraktioner, eftersom den minskar förvirringen.

När en representativ fraktion uttrycker ett mycket litet förhållande, t.ex. 1:1000 000, kallas den en småskalig karta. Om förhållandet däremot är mycket stort, t.ex. en karta i skala 1:50 000, kallas den för en storskalig karta. Det är bra att komma ihåg att en småskalig karta täcker ett stort område och en storskalig karta täcker ett litet område!

Ett skaluttryck i form av en grafisk skala eller stapelskala är en annan grundläggande metod för att uttrycka en skala. En stapelskala visar uppmätta avstånd på kartan. Det motsvarande avståndet i den verkliga världen placeras ovanför som du kan se i Fig. 9.43 (c).

../../_images/map_scale.png

Fig. 9.43 En kartskala kan uttryckas i ord (a), som ett förhållande (b) eller som en grafisk skala eller stapelskala (c)

Kartor produceras vanligtvis i standardskalor, t.ex. 1:10 000, 1:25 000, 1:50 000, 1:100 000, 1:250 000, 1:500 000. Vad innebär detta för kartläsaren? Det betyder att om du multiplicerar det avstånd som uppmätts på kartan med skalans nämnare, så får du reda på avståndet i den verkliga världen.

Om vi t.ex. vill mäta ett avstånd på 100 mm på en karta i skala 1:25.000 beräknar vi det verkliga avståndet så här:

100 mm x 25,000 = 2,500,000 mm

Det innebär att 100 mm på kartan motsvarar 2.500.000 mm (2500 m) i den verkliga världen.

En annan intressant aspekt av en kartskala är att ju lägre kartskalan är, desto mer detaljerad kommer funktionsinformationen på kartan att vara. I Fig. 9.44 kan du se ett exempel på detta. Båda kartorna är lika stora men har olika skala. Bilden till vänster visar fler detaljer, t.ex. kan husen sydväst om vattendraget tydligt identifieras som separata rutor. I den högra bilden ser man bara en svart klump av rektanglar och man kan inte se varje hus tydligt.

../../_images/map_scale_compare.png

Fig. 9.44 Kartor som visar ett område i två olika skalor. Kartskalan till vänster är 1:25.000. Kartskalan till höger är 1:50.000.

9.7. Acknowledgment i detalj

I området för bekräftelse på en karta är det möjligt att lägga till text med viktig information. Exempelvis kan information om kvaliteten på de data som använts vara användbar för att ge läsaren en uppfattning om detaljer som hur, av vem och när en karta skapades. Om du tittar på en topografisk karta över din stad skulle det vara bra att veta när kartan skapades och vem som gjorde det. Om kartan redan är 50 år gammal kommer du förmodligen att hitta en hel del hus och vägar som inte längre finns eller kanske aldrig ens har funnits. Om du vet att kartan har skapats av en officiell institution kan du kontakta dem och fråga om de har en nyare version av kartan med uppdaterad information.

9.8. Graticule i detalj

En graticule är ett nätverk av linjer som överlagras på en karta för att underlätta den rumsliga orienteringen för läsaren. Linjerna kan användas som referens. Linjerna i en graticule kan t.ex. representera jordens latitudparalleller och longitudmeridianer. När du vill hänvisa till ett speciellt område på en karta under din presentation eller i en rapport kan du säga: ”husen nära latitud 26,04 / longitud -32,11 är ofta utsatta för översvämningar under januari och februari” (se Fig. 9.45).

../../_images/map_graticule.png

Fig. 9.45 Graticules (röda linjer) som representerar jordens latitudparalleller och longitudmeridianer. Värdena för latitud och longitud i kartans kant kan användas för bättre orientering på kartan.

9.9. Kartprojektionens namn i detalj

En kartprojektion försöker representera den 3-dimensionella jorden med alla dess egenskaper som hus, vägar eller sjöar på ett platt pappersark. Som du säkert förstår är detta mycket svårt, och även efter hundratals år finns det inte en enda projektion som kan återge jorden perfekt för alla områden i världen. Varje projektion har sina fördelar och nackdelar.

För att kunna skapa så exakta kartor som möjligt har människor studerat, modifierat och producerat många olika typer av projektioner. I slutändan har nästan varje land utvecklat sin egen kartprojektion med målet att förbättra kartans noggrannhet för deras territoriella område (se Fig. 9.46).

../../_images/map_projection.png

Fig. 9.46 Världen i olika projektioner. En Mollweide Equal Area-projektion till vänster, en Plate Carree Equidistant Cylindrical-projektion till höger.

Med detta i åtanke kan vi nu förstå varför det är meningsfullt att lägga till namnet på projektionen på en karta. Det gör det möjligt för läsaren att snabbt se om en karta kan jämföras med en annan. Till exempel ser funktioner på en karta i en så kallad Equal Area-projektion mycket annorlunda ut än funktioner som projiceras i en Cylindrical Equidistant-projektion (se Fig. 9.46).

Kartprojektion är ett mycket komplext ämne och vi kan inte täcka det helt och hållet här. Du kanske vill ta en titt på vårt tidigare ämne: Koordinatreferenssystem om du vill veta mer om det.

9.10. Vanliga problem / saker att vara uppmärksam på

Det är ibland svårt att skapa en karta som är lätt att förstå och som är väl utformad samtidigt som den visar och förklarar all information som läsaren behöver veta. För att uppnå detta måste du skapa ett idealiskt arrangemang och en idealisk sammansättning av alla kartelement. Du bör koncentrera dig på vilken historia du vill berätta med din karta och hur elementen, till exempel teckenförklaringen, skalstocken och erkännandena, ska ordnas. Genom att göra detta får du en väl utformad och pedagogisk karta som människor vill titta på och kan förstå.

9.11. Vad har vi lärt oss?

Låt oss sammanfatta vad vi behandlat i det här arbetsbladet:

  • Kartframställning innebär att arrangera kartelement på ett pappersark.

  • Kartelement är titel, kartkropp, kartgräns, teckenförklaring, skala, norrpil och bekräftelse.

  • Skala representerar förhållandet mellan ett avstånd på kartan och det faktiska avståndet i den verkliga världen.

  • Skalan visas i kortenheter (meter, fot eller grader)

  • En legend förklarar alla symboler på en karta.

  • En karta ska förklara komplex information på ett så enkelt sätt som möjligt.

  • Kartor visas vanligtvis alltid med ”North up”.

9.12. Nu får du försöka!

Här är några idéer som du kan prova med dina elever:

  • Ladda några vektorlager i ditt GIS för ditt lokala område. Se om dina elever kan identifiera exempel på olika typer av teckenförklaringar, t.ex. vägtyper eller byggnader. Skapa en lista över legendelement och definiera hur ikonerna ska se ut, så att en läsare lättast kan förstå deras betydelse på kartan.

  • Skapa en kartlayout med dina elever på ett pappersark. Bestäm titeln på kartan, vilka GIS-lager du vill visa och vilka färger och ikoner som ska finnas på kartan. Använd de tekniker som du lärde dig i ämnena :ref:gentle_gis_vector_data och :ref:gentle_gis_attributes för att justera symbologin i enlighet med detta. När du har en mall kan du öppna QGIS utskriftslayout och försöka ordna en kartlayout enligt planerna.

9.13. Något att tänka på

Om du inte har tillgång till en dator kan du använda vilken topografisk karta som helst och diskutera kartans utformning med dina elever. Ta reda på om de förstår vad kartan vill berätta. Vad kan förbättras? Hur exakt representerar kartan områdets historia? Hur skulle en karta från 100 år sedan skilja sig från samma karta idag?

9.14. Ytterligare läsning

Böcker:

  • Chang, Kang-Tsung (2006). Introduction to Geographic Information Systems. 3rd Edition. McGraw Hill. ISBN: 0070658986

  • DeMers, Michael N. (2005). Fundamentals of Geographic Information Systems. 3rd Edition. Wiley. ISBN: 9814126195

Webbplats: Skala (karta)

I QGIS User Guide finns också mer detaljerad information om kartproduktion i QGIS.

9.15. Vad kommer härnäst?

I avsnittet som följer kommer vi att titta närmare på vektoranalys för att se hur vi kan använda ett GIS till mer än att bara göra snygga kartor!