Viktigt

Översättning är en gemenskapsinsats du kan gå med i. Den här sidan är för närvarande översatt till 100.00%.

14.4. Lektion: Uppdatering av skogsbestånd

Nu när du har digitaliserat informationen från de gamla inventeringskartorna och lagt till motsvarande information i skogsbestånden är nästa steg att skapa en inventering av skogens nuvarande tillstånd.

Du ska digitalisera nya skogsbestånd med hjälp av ett flygfoto. Precis som i den föregående lektionen använder du ett CIR-flygfoto (Color Infrared). Den här typen av bilder, där det infraröda ljuset registreras i stället för det blå ljuset, används ofta för att studera vegetationsområden.

När du har digitaliserat skogsbestånden lägger du till information som nya begränsningar till följd av naturvårdsbestämmelser.

Målet för den här lektionen: Att digitalisera en ny uppsättning skogsbestånd från CIR-flygbilder och lägga till information från andra dataset.

14.4.1. ★☆☆ Jämförelse mellan gamla skogsbestånd och aktuella flygfoton

Lantmäteriverket i Finland har en policy för öppna data som gör det möjligt att ladda ner en mängd olika geografiska data som flygbilder, traditionella topografiska kartor, DEM, LiDAR-data etc. Tjänsten finns tillgänglig på engelska här <https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/tiedostopalvelu?lang=en>`_. Flygbilden som används i den här övningen har skapats från två ortorektifierade CIR-bilder som laddats ned från den tjänsten (M4134F_21062012 och M4143E_21062012).

1. Öppna QGIS och ställ in projektets CRS till ETRS89 / ETRS-TM35FIN i Projekt ► Egenskaper… ► CRS

2. Lägg till CIR-bilden rautjarvi_aerial.tif till projektet:

   1. Gå till mappen exercise_data\forestry\ med hjälp av din filhanterare

   2. Dra och släpp filen rautjarvi_aerial.tif till ditt projekt

3. Spara QGIS-projektet som digitizing_2012.qgs

CIR-bilderna är från 2012. Man kan jämföra de läktare som skapades 1994 med situationen nästan 20 år senare.

1. Lägg till forest_stands_1994.shp-lagret som skapades i föregående lektion:

   1. Gå till mappen exercise_data\forestry\ med hjälp av din filhanterare

   2. Dra och släpp filen forest_stands_1994.shp till ditt projekt

2. Ställ in symbologin för lagret så att du kan se igenom dina polygoner:

   1. Högerklicka på forest_stands_1994

   2. Välj Properties

   3. Gå till fliken Symbologi

   4. Ställ in Fyllfärg till transparent fyllning

   5. Ställ in Stroke color till lila

   6. Ställ in Stroke width till 0.50 mm

3. Granska hur de gamla skogsbestånden följer (eller inte följer) vad du visuellt kan tolka som en homogen skog.

4. Zooma och panorera runt i området. Du kommer förmodligen att märka att vissa av de gamla skogsbestånden fortfarande motsvarar bilden, medan andra inte gör det.

   Detta är en normal situation, eftersom det har gått cirka 20 år och olika skogsbruksåtgärder har utförts (avverkning, gallring …). Det är också möjligt att skogsbestånden såg homogena ut 1992 för den person som digitaliserade dem, men att vissa skogar har utvecklats på olika sätt under tidens gång. Det är också möjligt att prioriteringarna vid skogsinventeringen då var annorlunda än idag.

Därefter ska du skapa nya skogsbestånd för den här bilden utan att använda de gamla. Senare kan du jämföra dem för att se skillnaderna.

14.4.2. ★☆☆ ` Tolkning av CIR-bilden

Låt oss digitalisera samma område som täcktes av den gamla inventeringen, begränsat av vägarna och sjön. Du behöver inte digitalisera hela området, precis som i den tidigare övningen kan du börja med en vektorfil som redan innehåller de flesta skogsbestånden.

1. Ta bort lagret forest_stands_1994

2. Lägg till filen exercise_data\forestry\forest_stands_2012.shp till projektet

3. Ställ in styling för detta lager så att polygonerna inte har någon fyllning och kanterna är synliga

   1. Öppna Properties-dialogrutan för lagret forest_stands_2012

   2. Gå till fliken Symbologi

   3. Ställ in Fyllfärg till transparent fyllning

   4. Ställ in Stroke color till grön

   5. Ställ in Stroke width till 0.50 mm

   

   
   

Du kan se att den norra delen av inventeringsområdet fortfarande saknas. Din uppgift är att digitalisera de skogsbestånd som saknas.

Innan du börjar bör du ägna lite tid åt att granska de skogsbestånd som redan har digitaliserats och motsvarande skog i bilden. Försök att få en uppfattning om hur beståndsgränserna bestäms, det hjälper om du har viss skoglig kunskap.

Några punkter att tänka på:

• Vilka skogar har lövträd (i Finland är det mest björkskogar) och vilka skogar har barrträd (i det här området är det tall eller gran)? I CIR-bilder syns lövträd vanligtvis som en ljusröd färg medan barrträd syns som en mörkgrön färg.

• Hur gammal är skogen? Storleken på trädkronorna kan identifieras i bilderna.

• Hur täta är de olika skogsbestånden? Ett skogsbestånd där en gallring nyligen har utförts har mellanrum mellan trädkronorna och bör vara lätt att skilja från andra skogsbestånd i närheten.

• Blåaktiga områden indikerar karg terräng, vägar och stadsområden, grödor som inte har börjat växa etc.

• Använd inte zoomar för nära bilden när du försöker identifiera skogsbestånd. En skala mellan 1:3 000 och 1:5 000 bör räcka för den här typen av bilder. Se bilden nedan (skala 1:4 000):

14.4.3. ★☆☆ Prova själv: Digitalisering av skogsbestånd från CIR-bilder

När du digitaliserar skogsbestånden bör du försöka få fram skogsområden som är så homogena som möjligt när det gäller trädslag, skogsålder, beståndstäthet osv. Var dock inte för detaljerad, för då kommer du att få hundratals små skogsbestånd - och det skulle inte vara användbart alls. Du bör försöka få fram bestånd som är meningsfulla i skogsbrukssammanhang, inte för små (minst 0,5 ha) men inte heller för stora (högst 3 ha).

Med dessa punkter i åtanke kan du nu digitalisera de skogsbestånd som saknas.

1. Ställ in alternativen för snäppning och topologi:

   1. Gå till Projekt ► Snapping-alternativ…

   2. Tryck på ^{Enable Snapping} och välj Avancerad konfiguration

   3. Kontrollera lagret forest_stands_2012

      1. Sätt Type till Vertex

      2. Ställ in Tolerance till 10

      3. Ställ in Units på pixels

      4. Kryssa i rutan under Avoid Overlap

      5. Tryck på Topologisk redigering

      6. Välj Följ avancerad konfiguration

      7. Stäng popup-fönstret

      

2. Välj lagret forest_stands_2012 i listan Lager

3. Klicka på knappen ^{Växla redigering} för att aktivera redigering

4. Börja digitalisera med samma teknik som i den föregående lektionen. Den enda skillnaden är att du inte har något punktlager som du knäpper till. För det här området bör du få cirka 14 nya skogsbestånd. Under digitaliseringen fyller du i fältet StandID med siffror som börjar på 901.

5. När du är klar ska ditt lager se ut ungefär så här:

   

Nu har du en ny uppsättning polygoner som visar de olika skogsbestånden 2012 - som de tolkats från CIR-bilderna. Du saknar dock skogsinventeringsdata. Därför måste du besöka skogen och samla in några exempeldata som du kan använda för att uppskatta skogsegenskaperna för varje skogsbestånd. Du kommer att se hur du gör det i nästa lektion.

Du kan lägga till lite extra information om bevarandebestämmelser som måste beaktas för det här området.

14.4.4. ★☆☆ Följ med: Uppdatering av skogsbestånd med naturvårdsinformation

För det område du arbetar i finns det vissa naturvårdsbestämmelser som måste beaktas när du gör skogsplaneringen:

• Två platser där en skyddad art av sibirisk flygekorre (Pteromys volans) förekommer har identifierats. Enligt förordningen måste ett område på 15 meter runt platserna lämnas orört.

• En strandskog av särskilt intresse som växer längs en bäck i området måste skyddas. Vid ett besök i fält konstaterades att 20 meter på båda sidor om bäcken måste skyddas.

Du har en vektorfil som innehåller informationen om ekorrarnas platser och en annan som innehåller den digitaliserade bäcken som rinner från det norra området mot sjön.

1. Från mappen exercise_data\forestry\ lägger du till filerna squirrel.shp och stream.shp i projektet.

2. Använd verktyget ^{Öppna attributtabell} för att visa lagret squirrel

   Du kan se att det finns två platser som definieras som sibirisk flygekorre, och att det område som ska skyddas anges med ett avstånd på 15 meter från platserna.

Låt oss mer exakt avgränsa det område som ska skyddas. Vi kommer att skapa en buffert runt punktplatserna med hjälp av skyddsavståndet.

1. Öppna Vector ► Geoprocessing Tools ► Buffer.

2. Ställ in Inmatningslager till squirrel

3. Ställ in Distance till 15 meter

4. Ställ in Buffrad till exercise_data\forestry\squirrel_15m.shp

5. Check Öppna utdatafil efter körning av algoritm

6. Klicka på Run

7. När processen är klar klickar du på Close

   

Om du zoomar in på platsen i den norra delen av området ser du att buffertområdet sträcker sig över två angränsande bestånd. Detta innebär att när en skogsoperation äger rum i det beståndet, bör den skyddade platsen också beaktas.

För att skydda ekorrarnas platser kommer du att lägga till ett nytt attribut (kolumn) i dina nya skogsbestånd som kommer att innehålla information om platser som måste skyddas. Denna information kommer sedan att vara tillgänglig när en skogsoperation planeras, och fältteamet kommer att kunna markera det område som måste lämnas orört innan arbetet påbörjas.

Om du vill koppla informationen om ekorrarna till dina skogsbestånd kan du använda algoritmen Join attributes by location:

1. Öppna Vector ► Data Management Tools ► Join attributes by location.

2. Sätt Join to features in till forest_stands_2012

3. I Geometric predicate, markera intersect

4. Sätt By comparing to till squirrel_15m

5. Ställ in Join type som Take attributes of the first matching feature only (one-to-one)

6. Lämna omarkerad Uteslut poster som inte kunde kopplas ihop

7. Sätt Joined layer till exercise_data\forestry\stands_squirrel.shp

8. Check Öppna utdatafil efter körning av algoritm

9. Klicka på Run

10. När processen är klar kan du Stänga dialogrutan.

    

Nu har du ett nytt lager med skogsbestånd, stands_squirrel.shp som visar skyddsinformationen för den sibiriska flygekorren.

1. Öppna attributtabellen för lagret stands_squirrel

2. Sortera tabellen genom att klicka på fältet point_pr i tabellhuvudet.

   

   Du kan se att det finns vissa skogsbestånd som har information om skyddade platser. Informationen i skogsbeståndsdata kommer att indikera för skogsförvaltaren att det finns skyddshänsyn att ta. Då kan han eller hon hämta platsen från esquirrel-datauppsättningen och besöka området för att markera motsvarande buffert runt platsen så att operatörerna i fält kan undvika att störa ekorrarnas miljö.

14.4.5. ★☆☆ Prova själv: Uppdatering av skogsbestånd med avstånd till vattendrag

Genom att följa samma tillvägagångssätt som för de skyddade ekorrplatserna kan du nu uppdatera dina skogsbestånd med skyddsinformation relaterad till bäcken. Några punkter:

• Kom ihåg att bufferten är 20 meter runt strömmen

• Du vill ha all skyddsinformation i samma vektorfil, så använd stands_squirrel.shp som baslager

• Namnge din utdata som forest_stands_2012_protect.shp

När processen är klar öppnar du attributtabellen för utdatalagret och bekräftar att du har all skyddsinformation för de strandskogsbestånd som är associerade med bäcken.

När du är nöjd med resultatet sparar du ditt QGIS-projekt.

14.4.6. Sammanfattningsvis

Du har sett hur man tolkar CIR-bilder för att digitalisera skogsbestånd. Naturligtvis krävs det en del övning för att få fram mer exakta bestånd och vanligtvis ger annan information, t.ex. markkartor, bättre resultat, men nu har du fått grunden för den här typen av uppgifter. Och att lägga till information från andra dataset visade sig vara en ganska trivial uppgift.

14.4.7. Vad händer härnäst?

De digitaliserade skogsbestånden kommer att användas för att planera skogsbruksåtgärder i framtiden, men du behöver fortfarande få mer information om skogen. I nästa lektion får du se hur du planerar en uppsättning provytor för att inventera det skogsområde som du just har digitaliserat och få en övergripande uppskattning av skogsparametrarna.